Arkiv för kategorin ‘Renovering’

Lysande idéer

14 november 2007

Ström är som jag har skrivit tidigare en bristvara, det gäller att hushålla med strömmen så mycket som möjligt, använda den till rätt saker och göra det så effektivt som möjligt.

100_0930a.jpgVi har två armaturer i ruffen som har vardera två vanliga glödlampor på 5W styck, när vi har dessa tända så gör vi av med 20W vilket motsvarar ca 1,5A. En annan tanke är att även kunna ha rött ljus inne i båten för att inte förstöra mörkerseendet.

Efter en del surfande så beställde jag lysdioder från Tyskland, www.led1.de. Att göra vetenskapliga beräkningar på ljus är svårt, det är mycket att ta hänsyn till. Jag hittade en del information på www.donsbulbs.com om hur mycket ljus olika glödlampor ger. Information om ljuskällor och storheter och dess enheter hittar ni här http://www.osram.se/Ljuskunskap/Lilla%20Ljusskolan/lillaljusskolan.aspx.

Vita lysdioder
Jag valde varmvita SuperFluxlysdioder som ger 2,5Lumen, strålningsvinkel 100°, spänning 3,4V och ström 20mA. Dessa ger ett relativt varmt ljus. Spänningen varierar någonstans mellan 12,5V och nästan upp till 14V. Jag vill att dessa ska ge så mycket som möjligt, men ville inte blanda in någon reglering. 4 st seriekopplade lysdioder ger 3,4V*4=13,6V vilket är helt ok, de gånger som spänningen överstiger är vid laddning från landström och då blir dioderna lite varmare.
http://www.led1.de/shop/product_info.php?pName=superflux-warmweiss-25-lumen-10-stueck-p-442&cName=superflux-leds-ultrahell-warmweiss-25-lumen-c-5_56

Röda lysdioder
Jag valde röda SuperFluxlysdioder som ger 2,5Lumen, strålningsvinkel 100°, spänning 2,1V och ström 20mA. Dessa ger ett relativt varmt ljus. De röda vill ha 2,1V så jag kan inte göra som med de vita. 6 st lysdioder 2,1V*6=12,6V vilket egentligen är lågt, de röda är tänkta att användas när det är mörkt ute, då ger inte solpanelen något, så de röda kan bli lite varma om spänningen är högre.
http://www.led1.de/shop/product_info.php?pName=superflux-rot-25-lumen-10-stueck-p-104&cName=superflux-leds-ultrahell-rot-25-lumen-c-5_32

Bygget
Färdigt bygge klart för test.100_0943.jpgKjell&co har experimentplattor som jag kapade till i rätt bredd, 4 banor är lagom brett, sedan lödde jag fast lysdioderna med en vit ”12V-grupp” och en röd ”6V-grupp”. Två såna kort i varje armatur ger en röd grupp och två vita. Brytaren köpte jag på Kjell&Co och limmade fast med epoxy.

Röda lysdioderRöda lysdioderMätning av de röda
De röda drar ca 30mA vid 12,8V.

Vita lysdioderVita lysdioderMätning av de vita
De vita drar ca 29mA vid 12,8V.

Anledningen till att de vita inte riktigt drar fullt 40mA är att spänningen inte är maximal, dessvärre drar de röda lite mer än tänkt de bör max dra 20mA men med lite för hög spänning drar de ca 30mA vilket är 10mA i skillnad, effektförlusten i varje lysdiod är 12,8V*0,01A/6=0,128W per lysdiod är 0,02W i värme per lysdiod vilket inte borde vara någon fara.

Med glödlampor drar varje armatur 1,5A och med lysdioder drar den ca 0,03 vilket är en skillnad på 50 gånger!!! Under ett dygn gör den nya lampan av med 0,72Ah. Nu återstår det bara att montera tillbaks armaturen och se vad den upplevda skillnaden i ljus blir, spännande!

Projekt solcell och fler avlastare del 2

2 november 2007

Vi började med att ta bort rufflucksgaraget från båten, det var ingen lätt uppgift! Det satt verkligen hårt. Vi fick ta till alla knivar vi hade i båten.

Demontering av garaget Winsch Johan demonterar winschen 

Efter lite skruvande så var allt borta från luckan, nu tog vi bort allt som stack upp, vi körde hålsåg, sticksåg och vinkelslip med lamellskiva, gick som smort! Vi tvingade fast en masonitskiva som mothåll inför plastningen, vi trodde inte att den skulle fastna så bra…

Johan tar bort det som sticker upp Form för plastning 

Så här blev resultatet, masoniten satt kvar, fram med vinkelslipen igen och putsa lite.
Plastningen blev rätt bra, nu återstår en del spackling och sedan polering. 

Misstaget Johan slipar bort plywooden

Fortsättning följer…

Det man sällan ser 2…

2 november 2007

100_0923.jpg

Det här är det inte ofta man ser, men vad är det för något? :-)

Projekt solcell och fler avlastare

8 oktober 2007

Nu är det bara en knapp vecka kvar till upptagningen. Alla projekt som vi funderat på under sommaren börjar det bli dags att ta upp igen. Jag har tidigare skrivit lite om elförbrukningen ombord, elen är ett av de områden som vi kommer att jobba med. Montage av en solcell är välbehövligt tillskott, vi har många saker som drar ström ombord men än så länge är det bara laddspolen som tillför energi.

Luckgarage

Den bästa placeringen av en solcell är på rufflucksgaraget. Idag sitter det fyra avlastare och en winsch där, dessa är lite bökiga att jobba med under segling, särskilt om jag är ute själv. Vi ska ta bort winschen och avlastarna , slipa bort de förhöjningar som finns under winschen och avlastarna. Sedan gäller det att hitta en solcell som passar så bra som möjligt.

Avlastare

Vi behöver också montera nya avlastare, vi vet inte hur ännu, det är lite att tänka på när det gäller krafter, brytningar, hur det går att winscha mm. Men en sak är säker, det blir troligen Spinlocks XAS igen. Funkar perfekt!

Akterstag och backstagstrassel

26 juli 2007

Akterstag med isolator

På akterstaget på Lova sitter två isolatorer, den ena ca 2,5 meter upp från nedre blocken och den andra sitter vid akterstagslyften i toppen på masten. Två gånger har det hänt att backstaget i lä har snurrat upp sig runt akterstaget och sedan låst sig runt isolatorn, när jag sedan försöker dra loss backstaget så låser det sig ännu hårdare runt isolatorn. Det är lite läskigt om jag är tvungen att släppa ut storen just då.

Akterstaget ska bytas ut vid tillfälle, isolatorerna ska bort! Men fram till dess får vi vara försiktiga med att släppa för mycket på backstaget i lä och jag ska testa att sätta gummikord mellan ena backstaget, runt masten vid översta spridaren och vidare till andra backstaget för att se om det räcker för att hålla fram backstaget. Någon som har några andra tips?

Förbättring av storskot

26 juli 2007

På min båt har jag en svirvelarm som sitter mitt på skotbalken där
storskotets ände kommer ut genom en avlastare.
Från början satt det en vanlig Cam Cleat som avlastare, och
tampen var en 10mm polyestertamp med strävt hölje. Utväxlingen var 5x.

Jag ville förbättra två saker:

Utväxling och tamp
Tampen var alldeles utmärkt i greppsynpunkt, men den var väldigt kärv i blocken och var svår att släppa ut i lätt undanvind.
Jag har provat fram och tillbaka med att få till dubbelkommando på storskotet, en ände med 3x utväxling (grovskotning), och en ände med mer 6-12x utväxling för det sista fintrimmet vid krysskotning.
Men alla sätt innebar bara mer tamp och block som kan kärva och fastna.
Egentligen behöver man inte mer än 3x utväxling vid undanvind och vid kryss i lätt vind.
Det är bara vid kryss i lite hårdare vind som man vill vara starkare.
Om man vill göra säkra gippar. d.v.s: skota in storskotet helt och låsa det,
spänna det slappa backstaget, släppa backstaget på sidan bommen skall ut på, och sedan släppa ut storskotet igen. Då är det väldigt mycket tamp som skall ut och in om man har 5,6x eller mer i utväxling.

Lösningen blev en ny tamp, Liros DynaGrip XTR 8mm. En mycket mjuk och smidig tamp som löper lätt igenom blocken och som i princip inte kinkar sig.
Och utväxlingen har jag 5x eller 6x, med ett block som går enkelt att koppla bort.
Men jag har hittils bara kört med 6x och det går bra. Den nya tampen löper väldigt lätt i blocken.

Avlastare
Cam Cleaten var lätt att använda när man skotade in i alla väder .Men när man ville släppa ut i en vindby så kunde den låsa rejält, och den var väldigt tungjobbad i hård vind.
I bland fick jag sparka till med foten underifrån på tampen medans jag drog hårt för att Cam Cleaten skulle släppa.

Lösningen blev att jag köpte en Spinlock PXR 0810T.
Den passar speciellt bra till storskotsavlastare. Tampen är normalt låst för drag och man kan ta hem genom att bara dra i tampen, avlastaren släpper efter automatiskt. Vill man släppa ut så lyfter man tampen i en lätt vinkel uppåt så släpper avlastaren för drag och man kan släppa ut tamp. Vill man sedan att den skall låsa igen, så drar man aningens tillbaka samtidigt som man vinklar tampen aningens nedåt.
PXR 0810T
Följdproblem
PXR:en var rena drömmen att jobba med! Men efter en kort tids seglande kom jag snabbt på nackdelen… :(
Jag har väldigt litet avstånd mellan rorkult och svirveln för storskotsavlastaren.
Sitter man i bakre delen av sittbrunnen och skall göra ett slag så måste man på något sätt byta sida om rorkulten, en variant är att flytta benen framför rorkulten.
Men då kunde man lätt komma åt PXR:en med knäet och trycka på lås/öppningsmekanismen så att avlastaren öppnade. Har man då skotat för kryss och gör ett slag så säger det WOOSH och storseglet åker ut… bara att skota om :(
Det var också lätt att komma åt PXR:en när man jobbade stående med annat i bakre delen av sittbrunnen.

Lösningen blev en egentillverkad gard i 5mm rostfritt rundjärn och en
liten 1,25mm tjock plåtbit i RF.
Ok, hela arrangemanget med PXR och gard är mycket klumpigare än en Cam Cleat.
Men det är mycket mer lättjobbat!
PXR + gard!
Förbättringen blev lyckad, det är mycket lättare att jobba med storskotet nu!
Nu återstår det bara att skaffa nya kullagrade block och byta de som sitter i bommen…

DN testar kylboxar

7 juli 2007

När jag första dagen på semestern sitter hemma hos Karin och deppar över den regniga prognosen hittar jag en ljuspunkt i DN. De har testat kylboxar! Så passande, jag bläddrar snabbt till konsumentsidorna och läser testet. Skrämmande resultat faktiskt, en del boxar till och med värmde innehållet. Den bästa boxen gjorde av med 38 W för att behålla minimitemperaturen. Det motsvarar 3,2A med 12V. Vilket på ett dygn blir 76 Ah!!! Jag tror att isolera boxen ordentligt i kombination med att avleda värmen från peltierelementet på ett effektivt sätt är nyckeln till framgång.

Se hur OZcoolern har löst värmeavledningen:
http://www.ozmarine.se/OZcooler/Swe/IndexOZcoolerSwe.html

Läs DNs hela test här:
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=668584

Kylboxen funkar!

5 juli 2007

Till en början verkade kylaggregatet fungera väldigt sporadiskt, vi startade det, det gick en stund och dog sedan. Vi gjorde om samma sak ett antal gånger, började fundera på om det inte var själva ACD boxen som var trasig, vi såg pengarna snabbt åka iväg… Det var gamla lödningar i elcentralen som hade släppt, de låg och glappade, när vi lött fast dem igen så gick det mycket bättre!

Kylboxen med skivan runt.Jag gjorde en ram runt boxen av formplywood och skruvade fast den i listerna under, kolla bilden, snyggt!!! *stolt*

Så här snyggt blev det under vasken – Supercool aggregatet under vasken.

Inkoppling av voltmeter

5 juli 2007

Så här bra blev elcentralen, vi har ordnat en hel del gamla kallödningar, gjort en ny plint för minus, klämt nya kabelskor för huvudbrytaren. Känns kalas! Nya etiketter är på gång! Så snart hittar fler än jag rätt brytare.

ElcentralElcentral

Bygge av kylbox

4 juli 2007

Äntligen efter mycket snack och diskussioner var det dags för kylboxbygge.
Till detta behövdes en kylbox från City Gross, ett supercool aggregat och en del frigolit i olika tjocklekar.

Vi måttade och gjorde hål i boxen för aggregatet, tätade och skruvade fast det, vi byggde även ett ”skal” i 20 mm frigolit runt boxen. Ni skymtar skalet på första bilden. Själva platsen för boxen klädde vi med 50 mm frigolit, det är lite pyssel men resultatet blev rätt bra.

Vi upptäckte att locket till boxen var helt ihåligt, vilket inte är så bra, det är lite som att vara ute när det är kallt utan mössa. Vi får köpa fogskum och fylla locket.

Det sista vi gjorde var att koppla in elen till boxen och sedan åkte vi därifrån med förhoppning om att den ska fungera.

Spännande!

Montage av Supercool i kylboxen

Supercool aggregatet på plats i boxen.  Boxen inifrån  Och boxen utifrån