Nu mitt i vintern händer det inte mycket på segelbåtsfronten.
Men jag var och hälsade på henne i vinteridet i dag, och petade av senaste snöfallet från täckningen.
Och nu tittar solen in fint genom presseningen, om den är framme vilket inte är så ofta såhär års.
Överst min dacron stor från början på 80-talet (troligen orignal med båten), underst ett sprillans nytt North 3DL på en 5,5mR
Många år skiljer och många steg i teknikutveckling, men jag tycker att min cruising stor hänger med rätt så bra ändå, möjligen att den kurvar för mycket mot akterliket och stänger för mycket.
Efter fem säsonger med 100% kryssfock som man måste skota åt varje håll, så har jag nu blivit lite lat…
Tidigare har jag inte varit så sugen på det här med självslående försegel. Alla lösningar jag sett har sett klumpiga ut, och de har krävt att man har en lite mindre fock för att fungera. Skenan och blocken har tagit så mycket plats så att seglet blir kortare i botten.
I mitten på juni så hjälpte jag till att rusta en 5.5mR jakt för tävling i VM i norge i juli. På den båten sattes det en Harken skena och vagn för att ha självslående fock. Och montaget blev riktigt snyggt och slimmat. Dessutom kom de 2:a i sin klass på seglningarna, så konceptet fungerar.
Läs mer här!
Lördag den 29 augusti går Ekerö båtklubbs årliga klubbmästerskap.
Seglingen går av stapeln på Björkfjärden i Mälaren.
Vi skulle behöva ha några fler händer ombord, vill du vara med och kappsegla?
Skicka ett mail till johan.pettersson@banner28.se om du är intresserad!
Som om det inte finns nog med justermöjligheter på båten, nu kan jag justera fockskotpunkten i 25mm steg i stället för 50mm steg.
Smutsmärkena på övre bilden visar att jag haft skotpunkten mitt emellan de två nya hålen jag borrat.
Flyttade jag bak ett steg blev seglet spikrakt i underkant, precis översträckt så att det skulle ta skada. Nu skall det gå att undvika.
Sprinten till den vertikala leden på min bom tappade ena låsringen tidigare i år, och jag tejpade runt för att den inte skulle trilla ur. Men den vandrade sakta ur och pressade på tejpen så jag fick med jämna mellanrum gå och trycka tillbaka den.
I söndags skulle jag ta mig an problemet och fixa till låsningen på ett bättre sätt.
Men när jag plockat isär den vertikala leden, och tog ur sprinten för den horisontella leden så upptäckte jag ett större problem.
Både det övre och det undre hålet i beslaget på masten var kraftigt nötta. Speciellt det undre hålet som bara hade 2mm gods kvar bakåt! Och 2mm gjutet aluminium är inte så starkt, tjockleken på materialet var runt 6mm.
På bilden ser man att 10mm bulten varit gängad för långt, för gängorna har ätit sig in i aluminiumet i det undre hålet.
Få båtar under 9m har en så förnämlig sittbrunn som Banner28:an!
Det enda som jag inte gillar med bilden är det fula fästet för aktersnurran,
men snurran är bra att ha när vinden dör ut och man vill komma i hamn…
Rolf Sörvik har tydligen kinesat med sin Banner 28 ”Madam Mim” under bohusracet!
Vi kanske skulle kunna få en förstahands version av händelsen?
Själv har jag ett otal gånger haft den där vinkeln på båten, men då brukar det vara när spinnen drar till och man broachar.
Det brukar kunna komma in vatten in i sittbrunnen från sidan också… 
Är svårt att falla av igen sen när spinnen drar i sidled och rodret är ur vattnet!
Två racers, på många sätt två ytterligheter, bredvid varandra.
Den ena lång och smal, den andra bred och kort.
Den ena nästan långkölad med roder på kölen, den andra med fenköl och frihängande roder.
Den ena i trä, den andra i plast.
Den ena byggd enligt en konstruktionregel från början av 1900 talet,
den andra konstruerad i slutet på 1970 talet för att passa in i mätsystemet Dansk Handikapp men vara snabbare än alla andra.
En A22:a bord mot bord med en Banner28, två renodlade racers…
Har en längre tid funderat på att byta mitt gamla fockskot till ett nytt.
I höstas köpte jag ny tamp också, men det blev inget byte då.
Har sett att FSE Robline säljer ett skot med en mjukschakel fastsydd på: FSE Robline skot.
Men jag gillar inte sättet att sy fast schakeln så där. Så jag gjorde min egen variant.
Det är ett mjukschackel ala Liros soft schackle gjord på 5mm dyneema, som sitter i två ögelsplitsar i ändarna på skoten.
Mjukschakeln hålls fast i ögelsplitsarna med små surrningar som nyper ihop öglorna runt schackeln.
Det fungerar riktigt bra, nya tampen greppar bättre i winscharna, och schackeln är lätt att hantera.
Jag har också vunnit längd på skotet, för gamla skothaken och knopen tog mer plats. Och ofta hamnade knopen ända nere i blocket på däck.
Det blir spännande att se hur mycket mjukschackeln kommer att nötas… Utvärdering kommer.
